fantomenpuss

hejhoppgummiplopp
jag tänkte jag skulle slänga in ett kort inlägg innan det är bedtime.

från lördag till måndag hade vi besök utav Alina, en rysk kompis till robin (min bror). verkligen SJUKT gullig tjej! sista natten satt vi uppe hela natten och pratade om allt och ingenting. eller ja, vi pluggpratade. hon skulle ha tenta dagen efter så hon pluggade mellan varven.
första dagen då hon kom så frågade hon hur gammal jag var, och jag svarade självklart 17. hon berättade att bästa tiden i hennes liv so far (hon är 20) var som 17åring. min bästa tid är helt klart 15-17. eller jag vet inte, haha! kanske till och med från 14. men sak samma, det jag vill komma till är att 17års åldern är så underskattad! eller ja, 18års åldern kanske är överskattad? många 17åringar längtar väldans mycket till dom fyller 18 för då är dom ju ÄNTLIGEN vuxna och får gå på krogen, ta körkort, flytta, osv. osv.
det känns som att vissa tror att bara för att man kommit upp i en viss siffra, så fylls tomrummen?

jag menar, som 17åring behöver du inte alltid uppträda särskillt vuxet, för enligt siffran är du inte det. du kan fortfarande sova med nallar (haha!),  du kan fortfarande åka på barnbiljett. det finns en hel drös möjligheter för 17åringar, dock kommer jag inte på några fler just nu... min sömnighet börjar ta över.

var nöjd seventeen:er! det är definitivt jag! snart kommer vuxenlivet krypande...

pussinussituss